It's not to late. It's never to late.
Även om allt känns åt hellvette, som nu. Inget blir som man tänkt eller vill. Så är det aldrig försent. Tiden finns kvar. Det enda som är ett ganska stort problem är ju just orken att vänta. Vänta tills då allt går lite lättare.
Men ibland vill jag bara tillbaka till tiden som en flicka på 6 år. Då man såg världen och sitt liv med andra ögon. Då ord var ärlighet. Kanske var det inte lättare. Men man såg möjligheter. Det tog aldrig stopp. Fantasin och glädjen fanns fortfarande där. Jag vill åter kunna se världen i dom färger som man gjorde när man var liten. Hur man inte såg den gråa delen av världen. Man visste knappt att grått existerade.
Visst är det självklart att vi inte kan gå runt som barn hela tiden. Men varför inte ha kvar enkelheten? Varför komplicera världen ännu mer. Vi kan fortfarande ha kvar det i sinnet. Men nej. Det går inte. För vi måste växa upp och lämna den tiden bakom oss...
Det har gått över ett år nu och det gör fortfarande ont att tänka. Därför gör jag det inte, jag har inte glömt, jag lovar. Men det gör för ont för att jag ska orka.
The world we knew won't come back.
The time we've lost can't get back.
The life we had won't be ours again.
Även om allt känns åt hellvette, som nu. Inget blir som man tänkt eller vill. Så är det aldrig försent. Tiden finns kvar. Det enda som är ett ganska stort problem är ju just orken att vänta. Vänta tills då allt går lite lättare.
Men ibland vill jag bara tillbaka till tiden som en flicka på 6 år. Då man såg världen och sitt liv med andra ögon. Då ord var ärlighet. Kanske var det inte lättare. Men man såg möjligheter. Det tog aldrig stopp. Fantasin och glädjen fanns fortfarande där. Jag vill åter kunna se världen i dom färger som man gjorde när man var liten. Hur man inte såg den gråa delen av världen. Man visste knappt att grått existerade.
Visst är det självklart att vi inte kan gå runt som barn hela tiden. Men varför inte ha kvar enkelheten? Varför komplicera världen ännu mer. Vi kan fortfarande ha kvar det i sinnet. Men nej. Det går inte. För vi måste växa upp och lämna den tiden bakom oss...
Det har gått över ett år nu och det gör fortfarande ont att tänka. Därför gör jag det inte, jag har inte glömt, jag lovar. Men det gör för ont för att jag ska orka.
The world we knew won't come back.
The time we've lost can't get back.
The life we had won't be ours again.
1 kommentar:
"tiden läker inga sår, det är vad man gör under tiden som läker såren"
Skicka en kommentar