Kanske.
Kanske.
Eller jag vet inte.
Hur vet man vad som är vad?
Hur tyder man det som ska tydas?
Kan man läsa, se och sen fortsätta som om ingenting hade hänt?
Går vi runt här och leker med våra egna känslor, samtidigt som vi lurar oss själva
Klarar vi verkligen det i slutändan?
Måste våga se oss själva i ögonen.
Se vad vi gör och vad som häner.
Det är vår egen spegelbild som spelar roll.
Men det är just det där med att våga.
Jag vågar inte.
Inte än.
Men jag hoppas på att det händer snart.
Om vi, jag ska fortsätta fly våra egna känslor så kommer vi snart möta en vägg.
Kommer inte orka springa hela livet.
Jag vill följa er som redan ser spegelbilden av er själva.
Men jag vågar inte, som vanligt.
Men kanske.
Kanske snart.
Men jag vet inte om jag verkligen vågar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar