Att verkligen känna det där. Det som känns ända in. Känna kylan och nästan ångra att man valde att vistas i det kalla. Men nej. För det känns så underbart. Att bara flumma runt utan någon form av mening. Ja det var något som behövdes. Lite lättare. Det var bra. Underligt är nog påväg att ge med sig för en stund. Inte för man förstår så mycket mer. Men lite mindre underligt just nu bara.
"Sometimes good bye is a second chance"
Ja det kanske är så. Kanske har sagt hej då till allt annat. Och sakta men säkert börjar med det som är nytt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar