1:a advent korsat med life's disease

Då har man varit duktig idag då. Städat tro det eller ej.

Kan nog inte se riktigt klart. Allt som hänt. Allt som är just nu. Allt som ska hända.

Man säger att "tänk inte på det förflutna, det har varit" självklart kan man inte gå och jämra sig över vad som har varit och vad man gjorde för misstag osv. Men det är ändå det förflutna som har gjort dig,eller i alla fall en stor del, av den du är idag. Att ord och tankar som man fick när man var liten kan återspegla vem man är nu. Är det så?

Sen just nu säger ju många människor att man ska leva. "lev i nuet" men om nuet handlar om framtiden, blir det väl ändå lite svårt. Ja man ska ta tillvara på varjedag som om den vore den sista. Men trots alla försök så sitter man här och känner att ändå är det något som man borde ha gjort (se det förflutna kommer tillbaka) och så börjar man tänka på vad man ska göra åt det imorgon (där kom framtiden med in i bilden också) sen så ojdå, då var den stunden förbi och så är imorgon idag. Då har man väl ändå på någotsätt tappat bort nuet? eller?

Om man ska komma till framtiden då. Det är så många måsten och krav och tankar att det räcker åt 15 pers. Men ändå ska en liten person som inte är mer än människa klara av allt. Man känner en sorts ångest komma och så vill man tillbaka till det som var när allt var så enkelt. Eller enklare kanske man ska säga. Enkelt har det väl aldrig riktigt varit. Då är nuet något som man verkligen uppskattar men allra helst vill vara tillbaka till "då". I tiden "då" var det inte lika många krav, måsten och tankar. Känns det som i alla fall. Antagligen har man helt fel. Men ändå.

Vad är poängen med alla dessa filosofier när dom ändå går in i varandra och snurrar till saker. Meningen är kanske den att man ska kunna ha någon form av balans mellan alla 3 och att det är olika från person till person men hur kan då någon komma och säga att "nej, du lever fel man ska leva såhär" inte konstigt att människor blir galna i denna världen. Frågan är bara vad? Vad ska man göra åt att man inte kan se riktigt klart och inte kan tyda det förflutna, det som är just nu eller det som komma skall?

Det kanske inte finns något svar. Utan att man ska hoppas på att det går över.